Det rör på sig i energibranschen. Elpriserna noterar fortsatt låga nivåer, elexporten ökar, produktionsmixen förändras och vi ser att vindkraften levererar mer än någonsin. Den nödvändiga omsvängningen till miljöanpassade energikällor fortsätter och är stabil, men fortfarande är glappet stort innan Sveriges elförsörjning kan vara till 100 procent förnybar. Nils förklarar med ett räkneexempel:
Effektbehovet en riktigt kall vinter kan antas vara ca 28.000 MW, säger Nils Lindström.
Enligt Energiföretagens rapport från 2018 noterades ett högsta timvärde den 5 januari 2017 på 26.200 MWh/h vid middagstid. Den totala tillgängliga installerade effektkapaciteten i Sverige, låg på 38.851 MW i slutet på 2017.
De förnyelsebara energikällorna som sol-, vind- och vattenkraft kunde under 2017 leverera totalt 57 % av energibehovet.
Då ska man ha i åtanke att tillgänglig effekt inte går att utnyttja samtidigt beroende på fluktuationer i vattentillgång, vindtillgång och soltillgång samtidigt som man har effekttoppar. Därför måste man ta hänsyn till tillgång och efterfrågan.
I Sverige har vi exempelvis tillgång till cirka 16.000 MW vattenkraft, men unyttjandeprofilen ligger mellan 2.500-13.700 MW samtidig drifteffekt. När det gäller solkraft, så fanns det i slutet på 2017 installerat 254 MW, så än så länge ger solkraften bara en liten del av effektkapaciteten. Vindkraften bidrog 2017 med 17,5 TWh av den sammanlagda energiförbrukningen på 159,6 TWh.
För att klara energiförsörjningen utan att importera el från andra länder, det vill säga att uppnå försörjningstrygghet, krävs en fortsatt utbyggnad av förnyelsebar energi, då främst i form av vind- och solel.
I framtiden kan anas behov av stora solkraftparker för att kunna nå upp i tillräcklig produktionskapacitet, vilken är i dagsläget förhållandevis mycket låg när det gäller solenergi.
För att kunna nyttja solens energi över tid krävs även ackumulering i batteribankar för att energiförsörja under den tid då instrålningen är låg.
Batterier som bygger på litiumjonteknologi fortsätter att utvecklas. Li-jon batterier har tyvärr uppvisat mindre goda egenskaper i händelse av brand, det man kallar termisk rusning.
Enligt studier genomförda av RISE (Research Institutes of Sweden), bildas vid brand, gaserna vätefluorid (HF), fosforylfluorid (POF3) och fosforpentafluorid (PF5), vilka är mycket giftiga. Här krävs alltså stor eftertanke vid uppbyggnad av energilagringssystem med skadeförebyggande tekniska lösningar.
Roterande produktion är högst väsentlig för frekvenshållning, så både vindkraft och vattenkraft måste anses vara basen för elproduktionen.
Förutom utveckling av hållbar energiproduktion, gäller det naturligtvis att med tekniska lösningar minska energiförbrukningen rent allmänt, särskilt inom industrisektorn.
Nils är elteknikspecialist på Eurocon och har följt energibranschen under hela sitt yrkesliv. Spelplanen har förändrats rejält.
– Det går inte att bara prata om vilka investeringar som behövs i Sverige. Diskussionen behöver handla om den globala energiförsörjningen.
Han konstaterar också att ingen vill tillbaka till en värld där kolkraft och kärnkraft dominerar. Det behövs mer utveckling kring hur vi ännu bättre kan ta tillvara vinden och solen som energikällor.
– Solkraft, eller solel, tror jag snart får ett riktigt genombrott, fortsätter Nils. Statens Energimyndighet har ett uppdrag från Regeringen att ta fram förslag på en strategi för ökad användning av solel, den ser jag fram emot att ta del av.
Det finns redan en hel del erfarenhet av solens givande strålar. Nordens största solcellsanläggning på byggnad finns i Örnsköldsvik och invigdes i november 2015. Där har Eurocon funnits med som rådgivare, bland annat på säkerhetssidan.
”Det går inte att bara prata om vilka investeringar som behövs i Sverige. Diskussionen behöver handla om den globala energiförsörjningen.”
– När företaget BAE Systems var tvungen att byta sin slitna fasadplåt, valde de att bygga en ny med integrerade solceller, berättar Nils. Ytan är stor som en halv fotbollsplan och kan producera drygt 230 000 kWh/år.
Att solel skulle vara ett dåligt alternativ för ett mörkt och kallt Sverige håller inte Nils med om.
– Tack vare vår rena luft har Sverige stor instrålning. Potentialen finns.
Energieffektivisering är också en insats som hör till det nya hållbara energisamhället. Här finns en hel del ogjort. Nils ser stora möjligheter i att till exempel använda upphandlingar som ett styrmedel.
– Att styra inköpen mot effektiva maskiner med hög verkningsgrad kan göra stor skillnad.
Ett annat exempel är att tänka långsiktigt och våga ifrågasätta hur vi gör saker.
– Idag har isolationsmaterial i kablar ibland dålig motståndskraft mot åldring därför att man tänker miljövänligt på kort sikt. Det gäller också att minska förluster, att helt enkelt dimensionera och koppla en kabel från ett ställverk på effektivaste sätt ur ett hållbarhetsperspektiv.
För Eurocon ökar efterfrågan på energisidan och en ny elkraftgrupp är bildad där fokus ligger på förnybart tänkande.
– Vi ska fortsätta ligga i en framkant där hållbarhetsperspektivet genomsyrar allt, säger Nils.